1. Bokhyllan

Höstutsikt mot söder


Bäckravinerna har avgränsat ett nästan helt runt litet område, bevuxet med bok. Träden är sannolikt planterade på 1880-talet och är alltså över 130 år gamla. Åldern är bedömd av en tidigare skogsförvaltare i kommunen. Man kan undra varför herrskapet på Strömsberg lät plantera ett bokbestånd just här. Den stora bokdungen rakt öster om gården finns just för att synas från herrgården. Det är en pendang där träd planterats för att efterlikna herrgårdsparkens plantering av bokträd. Ett prestigeprojekt för en ståndsmässig herrgård. Men Bokhyllan kan knappast ha varit synlig från herrgården ens i ett mer trädlöst landskap i slutet av 1800-talet.

Kanske var det menat som en ståndsmässig entré för norrifrån kommande gäster. Den plats norr om Bokhyllan där en maskinfirma nu huserar, var tidigare en åker. Och körvägen, som nu slutar vid Bokhyllan, gick tidigare rätt över åkern, förbi det som nu är M2 och vidare norrut, antagligen till Kungsgården Ryhov.

Bokhyllan demonstrerar tydligt hur effektiva bokarna är att ta upp solstrålningen. Under lövtaket är det skuggigt och ganska svalt. För mörkt för både konkurrerande trädplantor och de flesta andra växter. Vitsipporna blommar innan löven slagit ut helt, sedan blir det för mörkt för dem. I Bokhyllan är det glest till och med mellan vitsipporna. Oavsett bakgrund, har Bokhyllan blivit ett annorlunda skogsrum, öppet men ändå väl avgränsat.

Tillgänglighet: Kort promenad, lättframkomligt

 

English

Accessibility: Short walk, easily accessible

The ravines have marked off an almost round, small area, overgrown with beech. The trees were probably planted in the 1880’s and are over 130 years old. The age was assessed by a former forest manager in the municipality. One might wonder why the gentry at Strömsberg planted a beech forest right here. This big beech grove, located east of the farm, are here to be viewed from the mansion. These trees were planted as a counterpart to the beech trees that were planted right by the mansion. A prestigious project for a country mansion but at the end of the 1800’s, Bokhyllan was barely visible from the mansion, even in a treeless landscape.

Maybe it was meant as a grand entrance for guest coming from the north. There used to be a field located north from Bokhyllan where there now is an engineering firm. The road now ends at Bokhyllan but it used to go right through the field, past the motorway and continue north to Ryhov.

Bokhyllan clearly demonstrate how beech trees can effectively absorb sunlight. It is shady and cool under the canopy. Too dark for both competing tree plants and most other plants. The wood anemones blossom before the leaves bud out completely, then it becomes too dark for them. In Bokhyllan, it is even sparse between the wood anemones. Regardless the background, Bokhyllan has become a different forest, open but still marked off.