Kameliaträdet på Strömsberg är ett levande museiföremål, som talar om en epok då svenska herrgårdar följde italienska och franska seder. På 1800-talet var det populärt i finare kretsar att odla exotiska träd i stora krukor. På sommaren kunde de pryda parkerna, men på vintern måste de förvaras i inglasade växthus, orangerier. Dessa hölls uppvärmda och byggdes med stort ljusintag mot söder. Kamelian på Strömsberg planterades på sin nuvarande plats 1908. Planteringen utfördes av Gustaf Ericson, som samma år anställdes för att arbeta i säteriets trädgård. Han blev senare välkänd odlare och blomsterhandlare i hemstaden Huskvarna.
Kamelian finns vildväxande som träd i östra Asiens bergsskogar. Den fördes till Europa på 1700-talet av den tjeckiske botanisten Georg Joseph Camellius. Carl von Linné gav trädet dess latinska namn Camellia japonica efter denne naturforskare. Kamelian är kalkskyende och tål ej frost, men den trivs i låg höst- och vintertemperatur, gärna 8-10 grader Celcius. Den vill stå ljust med god tillgång till vatten under sommaren och har under goda betingelser lång blomningstid, under den något udda säsongen från nyår till mars. Blomman har många färgvariationer från mörkaste röd till helvit. Den kan vara enfärgad eller randig och är helt doftlös.
Vid förra sekelskiftet var det inte ovanligt att krukodla kamelia i svenska hem med glasveranda eller andra rum som hölls svala. Denna sed är nästan helt borta på grund av ändrade bostadsförhållanden. Men kamelian på Strömsberg lever vidare i sitt växthus, rotad i marken, vilket är ganska unikt i Sverige. Med tiden har kamelian nått en imponerande storlek, vilket krävde en höjning av växthusets tak i slutet av 1990-talet. Jönköpings kommun äger och vårdar trädet. Det måste beskäras, helst varje år, och det kräver uppmärksamhet med rätt vattning och temperatur. Kamelian har sedan år 2000 visats för allmänheten någon dag under blomningsperioden.
Tillgänglig med rullstol och barnvagn
English
Accessibility: Good wheelchair & baby buggy access
The Camellia japonica at Strömsberg is a living museum item, which talks about an era when Swedish mansions followed Italian and French customs. In higher circles it was popular during the 19th century to grow exotic trees in large pots. In the summer they decorated the parks, but in winter they must be kept in greenhouses, orangeries. These were heated and generously glazed southwards. The Camellia at Strömsberg was planted here in 1908 by Gustaf Ericson, who was the employed gardener at that time. He later became a well-known cultivator and florist in his hometown Huskvarna.
The Camellia japonica grows naturally in East Asia’s mountain forests. It was brought to Europe in the 18th century by Czech botanist Georg Joseph Camellius. Carl von Linné gave the tree its Latin name Camellia japonica after this botanist. The Camellia japonica prefers acid soil and does not tolerate frost, but thrives in 8-10 degrees Celsius. It wants to have light and good access to water during the summer and under good conditions the tree has a long flowering time, during the somewhat odd season from New Year to March. The flower varies from darkest red to white. It can be single colored or striped and is completely odorless.
At the turn of the last century it was not uncommon for Camellia japonica to be grown in a pot in Swedish homes with glass porches or other rooms that were kept cool. This practice is now almost completely lost due to changing housing conditions, but at Strömsberg the Camellia lives on! It is firmly rooted in the ground, quite unique in Sweden. Over time, the Camellia has reached an impressive size, and the ceiling of the greenhouse had to be raised in the late 1990s. The municipality of Jönköping owns and cares for the tree. It must be cropped, preferably every year, and it requires attention to get the right watering and temperature. The public has since 2000 been invited into the orangery once a year during the flowering period of the Camellia.